Nu när corona börjar dämpa sig så dyker det upp många bra filmer på biograferna, här kommer lite reflektioner från de jag sett senaste halvåret.
No time to die den sista bond-filmen med Daniel Craig kändes som en lång utdragen historia det hade räckt med 1,5 timme kände jag. Filmen är bra men det känns som att man velat suga ut det sista ur honom vilket klart försämrade filmen.
#notimetodie #danielcraig #bond #förlångoseg
Bröllop, begravning och dop är som vanligt en lysande story och filmatisering av Colin Nutley med bra skådespelare i rollerna. En fortsättning på tv-serien och jag ser faktiskt framemot att denna story fortsätter i någon form. Bjuder på både tårar och skratt som det ska vara i en bra bio-film. Ett lysande exempel på hur bra skådespelare blir ju mer de åldras.
Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton är nästan bättre än orginalet, en bra story som känns rätt i tiden och den andas fortfarande Tage Danielsson. Ibland är det bra med lite nytt friskt blod i en gammal film. Har ni inte sett den gör det ni kommer inte bli besvikna.
Drottning Margareta en bra historisk film med en verklighetstrogen handling och bra skådespelare. Ett bra drama där man verkligen kan leva sig in i filmens drama danskarna är bra på att göra film.
#drottningmargareta #bradanskfilm
Tills solen går upp var lite speciell men ändå helt ok, hade önskat lite mer fart i filmen, den blir lite för drömsk. Persbrandt och Rosenberg känns rätt i sina roller medans Peter Dalle och Helen Sjöholm inte gör sig lika bra i sina roller. Hade önskat Lena Endré i rollen som Persbrandts fru de är en magisk kombo när det gäller att spela mot varandra (se Himlens hjärta och Tre solar)
Utvandrarna är ett strålande exempel på hur det inte blir bra när man gör om orginalfilmen. Det känns som att man försökt modernisera det hela och då når inte verkliga budskapet fram till tittarna, den inte känns inte verklighetstrogen på mer än några få ställen. Här föredrar jag verkligen orginalet, så det är inte en film jag rekommenderar att se.
En riktig humorfilm som bjuder på allt. Familjedrama, svartsjuka, humor och hur äcklad blir man inte när man ser en skidåkare i vit dress med hela röven full av skit rent ut sagt. Nej tack till en date med henne hade jag sagt som kille. Men också en bra skildring om hur man kan skärpa till sig och få ett bra resultat. Bra film som bör ses.
Men åter nej till en omfilmatisering av en bra orginalfilm, den känns bara så fel. Den är töntig, finns ingen bra röd tråd och kan inte säga att jag tycker det är några lysande skådespelarinsatser heller. Hoppa gärna över denna film.
Här kommer historiens vingslag igen och man får verkligen känslan att man ser filmen ur den lilla pojkens ögon. En lysande film om Irland under brinnande inbördeskrig och hur livet kan ändras på ett ögonblick. Klart sevärd film
Kom just hem efter att ha sett filmen Spencer om prinsessan Diana, vilket var en mycket märklig film. Filmen som jag förväntade mig skulle handla om hela Dianas liv och ge en ärlig bild av henne som person, både det positiva och negativa, snarare inskränkte sig till en julhelg för att visa hur sjuk och galen hon var.
Kristen Stewart är en fantastisk skådespelerska som gör en bra prestation med det material hon fått, men är detta verkligen sanningen eller är det bara nån som vill ställa Charles i bättre dager än vad han förtjänar.
Jag gick nog därifrån med fler frågor än svar i mitt huvud om jag ska vara ärlig. Är detta hur det engelska kungahuset firar jul och tillbringar sina dagar, då är jag verkligen glad att jag inte behöver delta, stelare och tråkigare julfirande får man nog leta efter.
Tidvis kändes filmen som att man ska se det ut Dianas perspektiv, hur hennes hjärna inbillade sig saker och hennes ständiga kräkningar på toaletten. Men hur kan manusförfattaren och filmskaparen veta hur hon kände det, den enda som skulle kunna svara på det är ju hon själv och jag tvivlar på att hon skulle uppskattat att framställas på detta fruktansvärda sätt.
Jag betvivlar inte att hon hade ätstörningar och mådde fruktansvärt dåligt i sitt äktenskap, vem hade inte gjort det som hon behandlades av sin man. Men vet man hur mycket hon fick hjälp eller om hon faktiskt själv bidrog till sitt mående, genom att inte vilja anpassa sig till de regler man bör hålla sig till som kunglig.
Hoppas nån gör en film där hon verkligen framställs som den hon var, att hon gjorde många bra saker, hennes lekfullhet och vilken fin mamma hon var, samtidigt som man på ett mer normalt och ärligt sätt belyser hennes problematik att anpassa sig till kungahuset som troligen ledde till hennes ätstörningar.
När man som jag har tusentals träffar via dna-test, så blir det till slut lite svårt att hålla koll på dessa. Nu har My Heritage fixat en funktion med etiketter som gör livet så mycket enklare. Jag har valt att sortera min efter farfar, farmor, morfar och mormor i de fall jag är helt säker på matchningen de får då en varsin färg som gör att jag lätt kan hitta alla matcher som hör till respektive färg. Man väljer helt enkelt filter och sedan den färg vars träffar man vill kika närmare på. Jag har även lagt upp fyra färger med träffar där jag ev kan hitta matchningen genom att döpa dessa till ev farfar osv. Då behöver man inte leta igenom 9000 träffar för att hitta igen dessa personer.
För ett tag sedan lagade jag piggvar för första gången, en mycket god fisk. Jag helstekte min i i ugnen med smör, salt, peppar och citron. Till detta blev det skirat smör och färskriven pepparrot, smörslungade mixmorötter och kokt potatis. Jag lagar rätt ofta fisk men tar ofta färdiga filéer detta kommer det bli ändring på nu för hel fisk är väldigt gott.
Den 11 december 1901 föddes min mormor Sigrid Fredriksson på Akademiska sjukhuset i Uppsala, hon föddes samtidigt som sin tvillingbror som tyvärr dog vid födseln. Hennes föräldrar Karl Fredrik Fredriksson och Lovisa Krig hade sedan tidigare tre söner och en dotter, Karl Henrik, Signe, Ivar och Erik. De fick sedan ytterligare tre barn, en son Oskar och två tvillingdöttrar Ebba och Milda som dog vid cirka ett års ålder, Ebba i lunginflammation och Milda i mässlingen. Sorgen måste ha varit stor när flickorna dog, minns att mormor sa att de var så söta.
Familjen flyttade runt till en början då fadern var arrendator, innan mormor föddes bodde familjen i Trälösa, Vaksala socken och sedan flyttade de till Lilla Sunnersta i Helga Trefaldighets församling eller Bondkyrko som den också kallades. 1905 flyttade de till Rasbo och gården Årby nr 2 där hon fick växa upp. Livet på gården var nog rätt tufft då fadern hade svår astma och till sist valde att avsluta sitt liv genom att dränka sig i gårdsbrunnen, där en av sönerna fann honom livlös. Detta var något som det inte pratades om hemma utan de fick höra när de blivit större hur det gått till.
Mormor gick i Visteby skola där hon hade Edvard Bjurling som lärare, hon berättade att de fick gå till skolan oavsett väder, enda gången de fick skjuts var om det var snöstorm då tog Karl Fredrik fram häst o vagn o körde dom till skolan. De fick lära sig hur man skötte allt på gården, mjölka, sköta om djuren, vara med vid slåtter och i köket när det var bak och matlagning. Mormor var nog innerst inne lite busig, för jag kan minnas vissa gånger då man såg buset lysa i ögonen på henne när hon berättade om saker hon gjort fast hon inte fick.
1923 gifter sig Sigrid med den stilige Emil Johansson som då bodde med sin mor och syster i Klockargården i Rasbo socken efter att hans far avlidit. De bor en kort tid i Årby innan de köper gården Mellanbol i Rasbokils socken. Det tar ganska många år innan de får första barnet Ingegerd 1931 och enligt vad jag fått berättat så ville morfar att gården skulle bära sig innan de satte barn till världen. Sedan får de ytterligare fyra barn Mariana 1937, Harald 1938, Gertrud 1940 och min mamma Ingrid 1942.
Mitt första minne av mormor är när jag kommer på besök och hon ställer sig framför mig i det stora bondköket, tar min hand och säger nu är du stor nog att veta att du ska niga och ta i hand när du kommer till mormor, vilket resulterade i att jag ända upp i vuxen ålder alltid neg och tog i hand när jag mötte äldre personer. Hon var bestämd, men världens snällaste mormor som alltid ville alla väl. Vid matbordet rådde ordning och alla skulle äta upp, ingen fick lämna bordet förrän alla var klara. En gång fick vi ingefärspäron med lingon till efterrätt som jag inte tyckte om, men som tur var vände mormor bort huvudet vid ett tillfälle och då tog min pappa päronet och åt fort upp det utan att hon såg. Så den gången slapp jag undan, men jag äter fortfarande inte ingefärspäron.
Hon var en duktig bakerska och det fanns alltid goda kakor, bullar och skorpor. Hon bakade även matbröd som man fick nybakat när man sov över med ost på. Hon gjorde även den godaste tårtan sockerkaksbotten med grädde och syrligt äppelmos gjort på schalamoskyäpplen och sen var det grädde och färska jordgubbar ovanpå, jag minns hon var så stolt över att det var den enda tårtan jag åt som barn. Hon gjorde saft, sylt, olika inläggningar och marmeladgodis som hon hade i ett skrin på en skänk i rummet innanför köket. Hon hade ett kallskafferi under trappen där det fanns höganäskrus med bl a saltgurka och där luktade det alltid gott.
Vi barn hade så roligt på gården där hon bodde på somrarna efter morfar gått bort 1968, annars bodde hon i en pensionärslägenhet i Gåvsta, Rasbo socken. Vi lekte på berget, plockade blommor, åt av bär och frukter, spelade orgel på kattvinden, åkte på rumpan ner för trätrappen inomhus och gungade på gungorna på torkställningen på baksidan av huset. När jag var liten sågs vi alla där kusiner, syskon, mostrar och morbröder och vi fick kratta när de slog gräs med lien, regnade det ja då kröp vi barn in på utedasset och satt där och berättade historier tills det blev uppehåll, eller så satt vi i köket och spelade spel, byggde pussel eller läste serietidningar. Mormor hade ett stort bord där det fanns en draglåda som man kunde dra ut åt båda håll där det fanns roliga saker.
Jag önskar alla barn fick chansen att ha såna fina somrar som vi hade, det var inga sura miner utan bara lek o skratt. Hon hade fina trädgårdsland med allt du kan tänka dig och hennes favoritblommor var dahlior, dessa var hon extra rädd om och hade i rabatterna framför huset ner mot vägen. Kan fortfarande känna smaken när man drog upp en morot direkt ur landet som man sköljde och åt, eller när hon gjorde lockgurka av västeråsgurkor. Att vi barn inte fick ont i magen av alla rabarber och krusbär vi åt är nog ett under. Till jul fick man alltid ett halsband med torkade äpplen som hon torkat över vedspisen i köket och en stor burk med torkade äppelklyftor. Min favorit då som nu är Åkeröäpplen. Mormor fick ofta besök av Rut och Allans tigrerade katt Sussie som vi klappade och lekte med, ibland fick hon kattungar som hon lade i höet i ladugården, oj vad vi gillade den stunden när vi fick titta på de nyfödda kattungarna, de var så söta. Vi firade även nyår på gården ett år, när vi kom dit var det så kallt att vi fick ha ytterkläderna på medans det eldades i kakelugn och vedspis och elementen sattes på så det tillslut blev varmt o skönt, vi åt gott och pappa och morbror Björn smällde raketer och så sov vi alla på nedervåningen i soffor och sovsäckar, även det ett fint barndomsminne.
Men bäst gillade jag nog när jag fick ha mormor för mig själv och vi satt i hennes kökssoffa och hon visade bilder och berättade vem som var vem. Hon blev alltid så glad när jag frågade om jag fick stanna istället för att följa med mamma och pappa hem, det var såklart ensamt på gården och hon uppskattade att ha sällskap. Mormor hade långt vitt hår som hon alltid hade flätat och uppsatt i knut, jag minns hur hon kammade håret och även mitt med regnvatten och hur mjukt håret blev av det. När jag var i tonåren började mormor sakta sakta förändras efter ett inbrott då hon troligen fick en lättare hjärnblödning av chocken, hon fick svårt med talet och hittade inte lika bra. Tillslut fick hon flytta in på långvården då det inte gick att bo kvar hemma längre och 21 december 1986 fick hon sluta sina dagar och återförenas med morfar efter 19 år som änka. Mormor hade en speciell doft hon doftade shieldtvål och hade mjuk och len hud, när hon dog kände jag hennes hand mot min kind och doften av tvålen och då visste jag att hon inte fanns mer.
Häromkvällen lagade jag till hel guldsparid, blev riktigt gott. Jag gjorde en marinad på olivolja, färsk koriander, lime, chili, salt o peppar. Skar skåror i skinnet och fyllde dessa med marinaden, la även marinad plus några skivor lime i den rensade buken o så in i ugnen. Sedan gjorde jag en dippsås av samma ingredienser som marinaden men tillsatte balsamvinäger.
För ett tag sedan var jag med några vänner och åt en avsmakningsmeny på fjorton rätter på den Libanesiska restaurangen Byblos som ligger mitt emot Ukk i Uppsala. En restaurang med en välkomnande inredning och personal. Vi fick prova olika rätter som hummus, silad yoghurt med vitlök o mynta, baba ganousch, kycklingröra med sesampasta, libanesisk rödbetsröra ned fetaost, fattousch en brödsallad, paprikaröra med valnötter, taboulleh, friterad potatis med koriander o chili, falafel, kycklingvingar, friterad halloumi, libanesiska köttbullar och chili o vitlöksfräst scampi. Allt vällagat och vi fick varje rätt presenterad för oss på ett bra sätt. Detta är ett perfekt sätt att bekanta sig med mat från andra länder och man hinner umgås länge medans man äter gott. Efter maten bjöd de på dessert och jag fick världens ångest när jag var tvungen att säga att jag inte kunde äta den för att jag har diabetes, då är de så vänliga att de kommer in med en assiett med olika frukter till mig istället, sånt blir man rörd i tacksam över. Kan varmt rekommendera ett besök här eller att ta med hem om man hellre vill det. Kan tillägga att jag inte är nåt fan av falafel men här var den god och inte så torr som man ofta får den på restaurang.
Idag chockade jsg kroppen med en skidtur å mina nyinförskaffade längdskidor. Det blev verkligen Bambi på hal is till en början o jag lyckades klara mig undan med endast 1 vurpa. Kan varmt rekommendera Hågadalen för skidåkning om man är Uppsalabo.
Man ska ta tillvara så mycket som möjligt på de råvaror man köper det är viktigt för mig. Här har jag gjort en skaldjursfond på skal från morötter, räkor och lök samt renset från fänkål, persilje och dillkvistar. Fräs detta i lite olja med tomatpuré och tillsätt sedan 1 ½ liter vatten och låt det puttra i 1 timme. Sila sedan av och smaka av med salt och peppar.
Fisk o skaldjurssoppa
Ha sedan i magnificatomater, morötter, fänkål och lök och låt allt koka tills det blir mjukt, tillsätt sedan fisken i detta fall lax och havskatt. Låt fisken gå klart och tillsätt sedan räkor, finhackad dill och en skvätt matlagningsgrädde. Rosta filonebröd gnuggat med vitlök i olivolja och servera till samt en klick creme fraiche eller aioli. Enkelt, gott och hyfsat billigt.
Louise's blogg 