Verkar vara inne i en asiatisk fas där det blir lite olika varianter till lunch eller middag. Har prova Udon-nudlar vilket inte riktigt föll mig i smaken men barnbarnet älskade detta. Jag föredrar risnudlar, basmatiris eller äggnudlar, men det finns ju många fler sorters nudlar att prova så det kommer framöver.
Långbakad pichana med grönsaker i curry och risnudlar. Salta och peppra pichanan som sedan får gå på 125-150 grader i ugnen tills fettet är knaprigt nästan rakt igenom. Koka risnudlarna enligt anvisning på paketet. Fräs grönsaker efter tycke o smak i curry och lite ostronsås, jag tog denna gång snackpaprika, sockerärtor och salladslök. Toppa med sesamfrön som gärna får vara rostade. Så gott!
Koka nudlarna enligt anvisning på paketet. Strimla kycklinglårfileerna, morötterna, paprikan och salladslöken. Fräs allt i lite olja tillsammans med chili, färskriven ingefära, sockerärtor och teriyakisås. Strö över cashewnötter och låt dessa fräsa med . Blanda med nudlarna och toppa gärna med sesamfrön och lite salladslök.
Så enkelt o så gott. Gårdagens middag med Tyra Myra blev blomkålsoppa med lammkorv från @anderssontillman och surdegsbröd från @forsahembageri och en god prästost från @allerumsostar Koka blomkålen i grönsaksbuljong, när den är klar i med en skvätt matlagningsgrädde, mixa till slät konsistens o smaka av med salt o peppar. Korven steker ni i panna o delar i lagom stora bitar.
Igår lagade jag en enkel men god lunchrätt, nämligen bondomelett perfekt nu efter alla storhelger man tar vad man har plus kall kokt potatis och steker detta o häller sedan över en omelettsmet som man kör klart i ugnen gör nästa resultat.
600 g nötfärs eller 200 g fläskfärs och 400 g nötfärs
1 liten burk ansjovis med spad 60 g
2 dl matlagningsgrädde
1 dl ströbröd
1 msk julsenap
2 msk tomatpuré
1 msk kalvfond
1 liten gul lök
1 ägg
salt och peppar
smör
Blanda grädde och ströbröd med kryddor, senap, tomatpuré och kalvfond. Låt detta svälla, ha sedan i finhackade löken och ansjovisen samt ägg och nötfärs som blandas till en smet. Stek i smör.
Hemmagjord leverpastej
½ kg lever
½ kg späck
6 ansjovisar
2 ägg
1 ½ kaffekopp vetemjöl
4 dl gräddmjölk
1 medelstor rödlök
5 tsk salt
1 tsk vitpeppar
½ tsk socker
Mal lever, späck och den rensade ansjovisen. Hacka löken fint och bryn. Blanda ihop alla ingredienser. Smörj en brödform och häll i smeten. Bind ett papper över formen. Grädda i vattenbad 1½ timme på medelgod värme.
Saffransskorpor ca 40 st
100 g smör
1½ dl socker
2 ägg
50 g grovhackad sötmandel
1 pkt saffran + 1 socker bit
5 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
1 dl korinter
Sätt ugnen på 200 graderRör smör och socker vitt och poröst. Tillsätt äggen ett i taget under omrörning. Blanda därefter ner den grovhackade mandeln och saffranet som stötts i mortel tillsammans med en sockerbit. Tillsätt sist vetemjöl, bakpulver och korinter och arbeta samman till en deg.Rulla ut degen i 3 längder, lika långa som plåten.Lägg längderna på en plåt med bakplåtspapper. Grädda i mitten av ugnen 10-12 minuter.Skär upp de nygräddade längderna i sneda snittar och lägg tillbaka med snittytan uppåt. Eftertorka i ugnen på 175 grader i ca 10 minuter. Låt gärna skorporna torka ytterligare en stund efter att ugnen stängts av med ugnsluckan på glänt.
I dessa Corona-tider har man mycket tid över till att reflektera över olika saker och känslor. Julen för mig är kluven, som barn älskade jag julen och allt som hörde därtill, numer är det nåt som man ska igenom bara men det är sällan jag känner den där speciella jul-feelingen. En av anledningarna är säkert att min pappa inte längre finns hos oss och han var verkligen jul, han älskade allt med julen, maten, drycken, kortspel, bygga pussel, vara tomte och allt julpyssel. Jag växte upp med en mamma och pappa där inte allt var så könsuppdelat vem som gjorde vad, de delade verkligen på alla sysslor, pappa var en mästare på att baka sockerkakor, göra köttbullar och stuvade makaroner och mamma var en mästare på att såga både brädor och figurer. Men det de gav oss mest av allt var tid, vi hade inte mycket pengar, bodde trångt men de gjorde alltid saker med oss. När det närmade sig jul minns jag hur vi i vår lilla tvåa där vi bodde tills jag var sju år hade värsta tomteverkstaden, varje dag hände nåt nytt. Lutfisken skulle läggas i blöt, det skulle bakas lussekatter och pepparkakor, vi gjorde i stort sett all julmat själva allt från att stoppa korv, baka leverpastej vilket jag minns som en kul grej då man fick hjälpa till o mata ner allt i köttkvarnen och hur det sedan lades i formar som bakades i vattenbad. Pappa hade en syssla som vi inte fick hjälpa till med och det var hans berömda sillsallad allt skulle skäras med perfektion alla bitar lika stora. Det fejades och putsades och min mamma gjorde alltid så fint pepparkakshus som fick stå på bomull med en vagn som drogs av en dalahäst, speglar som var sjöar med djur och figurer. Av mormor minns jag att vi alltid fick fick varsitt halsband med torkade äpplen (åkerö) till jul, jag kan fortfarande känna den syrliga smaken. Kvällen innan julafton var det dags att klä julgranen som doftade så gott och blev så fin, det var svårt att somna, man låg och tänkte på allt kul som skulle hända och vilka julklappar man skulle få och eftersom jag fyller år på själva julafton var det ju lite extra pirrigt. På morgonen sjöngs det för mig och jag fick öppna presenter och sedan väntade det som är standard hos oss på julmorgonen dopp i grytan med julkorv, köttkorv, grynkorv och prinskorv som rå koktes i skinkspadet och hembakt bröd med ost och skinka o julsenap. Mitt på dan fikade vi bara vi åt ju rejäl frukost och sedan började väntan på Kalle Anka, julmat och julklappar. Mina föräldrar hade ett lysande knep för att få oss att hålla sams, de kokade knäck och höll oss sysselsatta med att ställa upp knäckformarna på en stor träbricka, sedan fick vi varsin liten gräddkanna som vi fick använda för att hälla upp knäcken i formarna, detta tog en god stund och sedan var det Kalle Anka. Sedan väntade all den goda maten och magen stod rätt snart på åtta hörn. Då kom jultomten och vi hade fullt sjå att öppna paket, knäcka nötter och äta lite godis såklart. Övriga juldagar dök alltid några släktingar upp på besök och vi hade skoj med våra kusiner och åt ännu mer mat, godis, lekte och de vuxna spelade kortspelet Kille. En annan tradition runt jul var att hela familjen samlades runt årets nya pussel och byggde tillsammans. Vi gjorde helt klart mer tillsammans förr, nu blir det mer att vi firar på varsitt håll och mamma är en dag här o en annan dag hos nån annan. När jag fick barn ville jag att hon skulle få uppleva allt detta, men som ensamstående arbetande mamma tog det tre dagar så gav jag upp, vet inte hur jag tänkte att jag ensam skulle fixa det vi var fem personer som gjorde. Nåt som blir mer o mer påtagligt varje år är sorgen att pappa inte finns med oss på jul och även annars, han var unik på många sätt, speciellt att han alltid fanns där vad det än gällde och han gav alla en andra chans oavsett om de förtjänade det eller inte och en sak till ingen har haft en sån lekfull pappa som jag han hade barnasinnet kvar ända till sista andetaget.
Nu jäklar ska det sista av förkylningen bort. Middag blev köttfärssås med mycket vitlök och San Marzanotomater, cappellini pasta och smörslungade vaxbönor. Gott värre o nu lär t o m vampyrerna hålla avstånd 😂😂😂.
Fredrik föddes som andra barn till torparen Jan Erik Andersson och hans hustru Greta Jansdotter i Hovgården, Funbo socken. De fick ytterligare tre barn men det var endast Fredrik som överlevde till vuxen ålder. Fadern arbetade hårt och lyckades från att ha varit torpare till slut bli bonde i Götarna de sista åtta åren av sitt liv. När Fredrik var 14 år avled fadern Jan Erik som endast blev 43 år och modern Greta blev änka och hade då fyra barn från sitt första äktenskap i livet och Fredrik i detta äktenskap.
Fredrik 15 år gammal fick börja tjäna som dräng hos torparen Jan Erik Persson i Krokdal, Almunge socken där han stannade i ett år. Därefter flyttade han till Björkkulla i Funbo socken och blev där dräng hos Jan Erik Hansson Kritz i fyra år. 1860 kom han till Rasbo och Årby nr 3 där han tjänade dräng hon Erik Andersson i nästan tre år. När han bodde i Årby träffade han Christina Ersdotter från Sandbol i Rasbo som senare blev han hustru. Från 1866 arrnederade de gården Östersta 2 i Rasbo och levde där till 1890 då de flyttade till Årby nr 2 där han blev brukare/arrendator, Fredrik och hans hustru slutade sina dagar på Årby efter att sonen Karl Fredrik (min mormorsfar) tagit över gården. Fredrik avled 1911 i sviterna av en lunginflammation.
Det vanliga var att man träffades på någon dans och så var säkert fallet här också då Fredrik var spelman och spelade fiol sedan unga år, han var endast 14 år gammal när han första gången spelade för kyrkbud. Det sägs att han inte kunde skriva eller läsa noter utan bara spelade på gehör, vid ett tillfälle när första telefonerna kom till Rasbo 1898 så gick han till växelstationen och ringde upp Emelie Höök och spelade för henne och på så sätt tecknades Fredrik Janssons polska ner och är bevarad. Det sägs att han skrev Gärdebylåten men eftersom han inte kunde skriva noter så tog en annan spelman åt sig äran för denna låt (men detta är enbart hörsägen och därför svårt att bevisa äktheten i påståendet). Två år innan sin död fick han fjärde pris vid spelmanstävlingen 1909 för gamla fiolspelmän där priset var fem kronor, så att han var en skicklig spelman råder inga tvivel om. Min mormor Sigrid blev alltid så glad av att lyssna på fiolmusik och när Rasbo spelmanslag spelade in han polska, ja då njöt hon när vi spelade upp den för henne. Hon var oerhört stolt över sin farfar och berättade ofta saker om honom som jag tyvärr inte noterade då jag var barn och inte hade en tanke på att mormor skulle dö innan jag fyllt 19.
Han var en duktig hantverkare och då framför allt när det gällde att snickra och snida till olika saker, det finns två versioner om spinnrocken med två hjul som nu står i Gammelgården i Rasbo. Den ena är att han köpte den till sin hustru Christina och den andra är att han själv tillverkade den till henne.
År 1872 blev han nämndeman och förblev i den ställningen tills han avled 1911, detta passade säkert honom utmärkt då han var en sträng men rättvis man. Han var känd för sitt heta temperament och det var mer än en gång fjärdingsmannen Anders Jansson i Sämjesta fick ta en tur till Årby för att lugna ner stämningen. Enligt min mormor Sigrid så blev han en gång så arg att han slog sönder en av sina fioler mot en sten och när han lugnat sig och tittade efter så ska det ha varit en äkta Stradivarius, vilket troligen inte fick honom på bättre humör när han insåg vad han just förstört.
När jag 1982 började släktforska så pratade min pappa ofta om att han ville veta vem farmors morfar var. Hans mormor Maria kom från Blekinge, hon hade en okänd far och hon hade halvsyskon i Amerika, det var ungefär så mycket han visste då. Han mindes även att hennes halvbror som han kallade Kalle Bleking vid ett tillfälle kom och hälsade på när de flyttat in till Uppsala och stadsdelen Sunnersta för att träffa Maria som då avlidit och att han blev så ledsen när han fick veta detta. Jag skickade efter uppgifter om farfar och farmor från Gryta pastorat gällande Fröslunda socken där jag visste att bägge var födda , genom detta fick jag veta att Maria Charlotta Petersdotter var född i Augerum 1885-09-20 och att hon avled 1932-01-11 i Enberga, Fröslunda socken i Uppsala län. Hon blev bara 46 år, fick 10 barn varav endast sex överlevde födseln men den sista, lilla Alvar dog som spädbarn.
Vi åkte till Riksarkivet i Stockholm för att hitta mer uppgifter om den här delen av släkten, det här var innan Arkiv Digital, Digitala forskarsalen och alla andra fina databaser som finns idag, då fick man helt enkelt åka till varje arkiv eller skicka efter mikrofilmer/mikrofiche vilket kostade en del. Det vi hittade där var utdragen från SCB där vi inte fick mer uppgifter än vem som var moder och vart hon var född nämligen Kråksmåla (Krogsmåla) i Augerum socken. Jag skickade via biblioteket efter ett par mikrofilmer från Augerum men blev inte mycket klokare av det, utan forskade vidare på modern och hennes föräldrar. Ett ytterligare hinder var också att material nyare än 1895 inte var filmat så det blev ju en bromskloss. Sedan kom Släktforskarnas hus i Leksand på 90-talet, vilka roliga resor dit jag med flera släktforskarvänner har gjort och där kunde jag forska vidare men fortfarande ingen far till Maria Charlotta. Jag gav lite upp och lät det ligga och vila lite för att komma på nya sätt att få fram uppgiften, när Arkiv Digital helt plötsligt efter många år dyker upp på arenan och så kommer lösningen som ett brev på posten. De har fotat av i färg och då ser jag helt plötsligt en blyertsnotis i kanten där det står två bokstäver (initialer) och en sidhänvisning, snabbt bläddrar jag dit och blir överlycklig när jag ser att det stämmer med en man i lämplig ålder och i kanten i den boken så står det Marias mammas initialer och en sidhänvisning. Det är dagar som denna man börjar tro på mirakel, sedan var den längden den enda jag inte tittat i tidigare och där heter hon Eliasdotter, men det är enda gången hon nämns med det patronymikonet annars heter hon hela livet i böckerna Petersdotter.
Nu blev det ju många timmar framför datorn för att kartlägga denna man och hans familj, som ju inte var de mest laglydiga personerna precis och de gjorde gärna lite snedsprång med andra kvinnor vilket resulterade i en hel del utomäktenskapliga barn ska det visa sig. Fler och fler av mina släktforskarvänner började dna-testa sig men jag tyckte inte riktigt att jag hade råd, men så i år så bestämde jag mig att nu ska det ske och skickade iväg ett test. Väntan på att få svar var värre än att vara gravid, man gick omkring och trampade som en äggsjuk höna på att svaret skulle komma. Efter nästan två veckor så kommer då äntligen svaret och jag kastar mig över resultaten och hittar döm om min förvåning en ättling till denna Elias Karlsson som också testat sig, hon står inte som kontaktperson för kitet utan det gör en god vän till henne som jag kontaktar och får svaret att de inte kände till min farmors mor Maria. Hon kontrollerar uppgifterna jag gett henne och så svarade hon snabbt tillbaka att det här stämmer, Elias mamma var t o m fadder vid dopet. Hon skriver att hon vid första bästa tillfälle ska berätta för Lisa (Elisabeth) om detta men att hon jobbar rätt mycket just nu.
Det går cirka en vecka så hör hon av sig igen och då har hon berättat för Lisa som blir lika eld o lågor som jag blev över upptäckten och några dagar senare börjar vi chatta via messenger och skicka kort. När hon skickar över ett kort på sin mamma så får jag en smärre chock, det var som att se sig själv i spegeln i yngre dar, hur kan vi vara så lika för det är ju några generationer emellan, Lisa och min pappa Per-Olov är sysslingar och jag bryllingar med hennes barn. Genom den här kontakten så får jag så oerhört många svar på var mitt utseende kommer ifrån och framför allt mitt temperament, även om jag blivit lite lugnare med åren, även åkommor som diabetes och högt blodtryck dyker upp. Än har vi inte hunnit träffas p g a Corona men det känns ändå som vi känt varandra hela livet och är så lika både till sättet och vad vi gillar. Så dna-testet blev verkligen en lotterivinst för det känns som att jag fått en syster som speglar mig på så många olika sätt, ju mer tiden går ju mer likheter hittar vi. Nästa sommar kommer inga pandemier stoppa en resa till Blekinge för att träffas och att färdas runt i släktens spår och jag vet att pappa sitter någonstans däruppe och småler över att ha fått vara med på resan att finna den för oss tidigare okände Elias.
Vem var då Elias, han föddes 1865-01-18 i Augerum och bodde tidvis även han i Kråksmåla (Krogsmåla) i Augerum, men flyttade sedan till Stubbetorp i Lösen socken. Efter att han gjort Marias mor Ingrid Maria gravid så for han till Amerika men återvände och gifte sig med Amanda Alydia Karlsdotter och de fick tillsammans 11 barn. Han arbetade som stenhuggare och torpare, levde i granngården under en period och måste ju både ha känt till Marias existens och sett henne växa upp. Men det var mycket som doldes under ytan på den tiden, jag hoppas i alla fall att hon visste vem hennes far var och att hon fick lära känna honom. Hans far Karl Johan Eliasson född 1835-07-31 i Kråksmåla, Augerum socken satt på fästning för stöld och edsöresbrott i över ett år, han jobbade vid järnvägen och dog i en rasolycka i Långsele, så vem vet det kanske finns fler barn som kom till ändes vägen när han var borta och jobbade. Både Karl Johan och hans syskon kom i kläm med rättvisan, vilket även deras far Elias Mattisson d y född 1802-03-09 i Augerum gjorde, han blev ihjälslagen 1862 och hade även han ett par barn på ”byn”, han lyckades t o m göra både sin fru och en annan kvinna med barn samma år. Sonen John Ivar Karlsson född 1908-03-07 i Stubbetorp, Lösen socken var Marias halvbror och Elisabeths morfar och han fick i sin tur hennes mamma Astrid Maria. När jag har forskat framåt från Elias Mattisson d y så har jag hittills fått fram över 900 ättlingar.
Louise's blogg 